Lagfors

Lagfors

By namn
Lagfors skrevs 1535 som Laffors.

På exakt samma sätt uttalade fortfarande på 1960 talet gamla Lagforsbor bynamnet.Förleden lag skulle ha betydelsen fiskelag, d v s fisket vid forsen var gemensamt.

1535 års skattelängd
I 1535 års skattelängd påträffar vi 4 bönder - Anders Vibjörnsson, änkan Malin, Per Sefastsson, och Vibjörn. 8 år senare är följande ägare till byns mark: Anders Björnsson(30 mål) och Oloff Sönesson (40 mål) samt utjorden i Häre (12 mål).

1500-talets jakt i Lagfors
Det som överraskar är byns antal bönder vid denna tid - 4 st. En förklaring kan vara det stora ekonomiska utbytet av den gemensamma jakten. Skinn och hudar såldes på särskilda skinnauktioner som anordnades av fogden. Skinnköpslängderna berättar om vilka som sålde och vilka skinn eller hudar, som köptes och vad de betalade. Från 1573 och 10 år framåt såldes 54 hudar. Jaktlaget i Lagfors var socknens störste leverantören av älghudar, som de fick bra betalt för. 10-20 mark per hud, beroende på storlek och kvalite´ och en häst kunde de köpa för 10-11 mark. Hur kunde detta jaktlag bli så framgångsrika i älgjakten? Troligen spelade de över 80 älggroparna från Laxsjön till Rundbacken en stor roll för deras framgångar. Inkomsterna från jakten har nog bidragit till det relativt stora antalet bönder i byn.

Älvsborgs lösen 1571
Nu bor det 5 bönder i byn - Oloff Persson ägde 1 lispund koppar, 6 kor, 4 får, 2 års stut, 3 getter, 1 svin, 1 sto och 10 mark i pengar, som tillsammans värderades till 95 mark. Oloff Sjulsson ägde 4½ lod silver, 30 mark i pengar, 1½ lispund koppar, 6 kor, 4 får, 1 års stut och 1 häst, som tillsammans taxerades till 142 mark 1 öre. Jon Sjulsson ägde: 5½ lod silver, 30 mark i pengar, 1½ lispund koppar, 5 kor, 2 svin, 1 sto blev värderad till 125 mark 1 öre. Jon Andersson ägde 7 lod silver, 15 mark koppar, 7 kor, 6 får, 1 svin 2 års stut, som tillsammans värderades till 129 mark 7 öre. Lasse Olsson ägde koppar för 5 mark och 2 kor, som taxerades till 21 mark 7 öre. Här fåt vi kvitto på att älgjakten skapat välstånd i byn.

Älvsborgs lösen 1613
Nu har antalet bönder minskat till 3 - Oluff Jonsson (24 mål) betalade sin extra skatt. Troligen har han borgat för Gulle Olsson i Björkom för en skatteskuld. Jon Olsson (12 mål) hade skatteskulder och skrev in sig som knekt 1617. Hos honom bodde knekten Måns Persson, som varit 2 år på Vaxholms fästning. Gulle Olsson (15 mål) betalade extraskatten. Han hade en inneboende - Sven Nilsson, som gått och tiggt under 6 år. 2 hemman ligger således öde detta år! Välståndet i Lagfors har minskat……

Lagfors järnbruk
Ägarna till Lögdö bruk, hade nu bestämt sig för att uppföra en stångjärnssmedja vid Lagforsen. I början av 1740-talet köper de 2 hemman som ägde marken kring forsen och den kommande bruksdammen. Den som vill veta mer om Lagfors järnbruk hänvisar vi till hembygdsföreningens häfte "Lagfors gamla järnbruk".

Storskifte 1781 och 1790
Storskifte 1781 och 1790 omfattade byns åker och äng samt skogsmarken. 5 bönder och 2 båtsmanstorp delade på byns mark. Järnbruket skapade många arbetstillfällen för bönderna närmast bruket. Tegelslagning, transport av virke från sågen vid Laxsjön samt tillverkning av hammarskaft och hammarkilar samt tjärbränning. Välståndet i själva bondbyn var nog relativt gott under större delen av 1800-talet.

Laga skifte 1853
Laga skifte 1853 omfattar nu 7 mindre hemman (Brukets båda hemman ligger utanför!) samt närmare 10 torp.

Fäbodarna
Äldsta kända plats var intill Gammelfäbodtjärn eller "Gammfäbba, som den kallades. Fäbodvallen låg där vändplanen för bilarna nu ligger - inga rester kvar. När gränsen mot kronoallmänningen fastställdes 1725 hamnade deras fäbodar på kronans mark. De flyttades därför till byns egen mark på Lövåsen, där 3 fäbodar byggdes. På västra sidan om Mjösjön - på brukets mark - har resterna efter en fäbod återfunnits. En tydlig grund med spismur och bränt tegel finns fortfarande kvar. Denna mark köpte bruket under 1740-talet. Eftersom bruket hade sina fäbodar på Fängsholmen vid Laxsjön och Holmen, var det en av de som sålde till bruket som hade sina fäbodar här.

Lagfors´ storslagna förindustriella epok
Lagfors´ storslagna förindustriella epok började under 1740-talets början, då Lögdö bruks ägare byggde upp ett järnbruk, som specialiserade sig på stångjärn. Den rödmålade Gustavskyrkan, herrgård med ekonomibyggnader, kvarnar, exportsågar i Lagforsen och Maria fors såg vid Laxsjöns utloppet byggdes upp under en intensiv period under slutet av 1700-talet. Bruket gav nytt liv till bygden! Arbetet med att framställa träkol engagerade varenda bonde i socknen, dessutom behövde bruket arbetsfolk, sågkarlar, dagakarlar, flottare, huggare, körare, koldrängar och drängar och pigor, som skötte det stora jordbruket.

De första kraftverken
De första kraftverken uppfördes i mitten av 1910-talet i Lagfors och Rundbacken. Sunds bolag, som övertog ägandet efter bruket, behövde elkraft till sina fabriker i Söråker. Därför tillkom både dessa kraftstationer. Före det så hade man gjort en kraftstation i sågen som stod intill forsen. Varmgång tände på sågen och allt brann omkring 1914.

Rundbacken
Rundbacken började uppodlas och bebyggas 1771. Bruket hade då bestämt sig för att låta några kolare få bo där och arbeta med kolning för brukets räkning. 1794 synades byggnaderna och odlingen in och därefter bodde 3-4 kolare där.

Usus magister est optimus

"Övning ger färdighet"

Gunnars Projekt

Kom in i värmen!